Skatt på pension

En sak har Reinfeldt och Borg lärt sig från tidigare misslyckanden, skall man förändra en invand struktur så skall man göra det försiktigt och med dold agenda. Samtidigt måste man skapa lagar som är svåra att ändra på. När man går från ett solidariskt samhällssystem till en kapitalistisk gäller det att sno argumenten och göra dem till sina egna. Man talar exempelvis inte om solidaritet kontra kapitalism utan om jobbpolitik kontra bidragspolitik. Genom ständig upprepning av de värdeladdade orden så får man dem till sist att bli ett allmänt språkbruk.
När nu socialdemokraterna vill återföra det solidariska samhälle stöter man på patrull. För vem vill sänka sin lön med flera tusenlappar vilket egentligen skulle vara nödvändigt om sjuka, arbetslösa, pensionärer och andra drabbade skulle få en vettig levnadsstandard. Den sänkningen skulle vara ett politiskt självmord. Därför accepterar socialdemokraterna de tidigare skattesänkningarna, men säger nej till den sist föreslagna.
Det innebär samtidigt att man inte i ett förstaläge kan skapa en rättvis beskattning av pensionerna. Man tvingas till en kompromiss där man vill tillföra hälften nu och göra den nödvändiga justeringen så fort det är ekonomiskt möjligt.
Den stora skillnaden mellan högern och socialdemokraterna är den principiella. Reinfeldt och Borg betraktar fortfarande pensionen som ett bidrag möjligt att skattemässigt laborera med. Socialdemokraterna betraktar pensionen som en uppskjuten lön och att den skall betraktas och beskattas som en sådan.
En sak är säker, med ett fortsatt Reinfeldtstyre kommer aldrig pensionen bli annat än ett bidrag som pensionären skall stå med mössan i hand och tacka för. I en förlängning så kommer det att krävas privata försäkringar för att överhuvud taget kunna leva anständigt på sin pension. Vilket är långt från det solidariska samhället som socialdemokraterna byggt upp och som Reinfeldt kallar bidragssamhället.
Hans Dahlström (S) Nybro

facebook Twitter Email