Krönika från fullmäktige i juni.

Så var det dags för fullmäktiges stora budgetdebatt. En budget som skall gälla efter valet, vilken konstellation som då styr. Så man får väl se det som en tuppfäktning inför det stora valslaget.

Intressant nog blev en av de stora frågorna en interpellation från KD:s Sivert Hugosson, gällande vad majoriteten tänker göra med anledning av den dåliga rankningen enligt Svenskt Näringslivs rapport. Inger Rydbrinks utgångspunkt var att det handlade om en partsinlaga från en arbetsgivarorganisation och att man fick förhålla sig utifrån det perspektivet. ”Som man ropar får man svar”. Detta fick borgarna att gå i taket och anklaga Inger för att inte lyssna på näringsidkarna i kommunen.
En timmes slagord från oppositionen med Christina Davidson och moderate företagaren Roger Ståhlbrand i täten. Men försörjs partiet av Svenskt Näringsliv så måste man också leverera, vilket Ståhlbrand är medveten om. Davidson är ju Maudist och därmed mörkblå. Olofsson har ju så dåliga opinionssiffror att hon riskerar att åka ur riksdagen. Davidsons kommunalrådspost är hotad av moderaternas Peter Lilja. Men Olofsson och Davidson kan väl bli stå upp komiker med föreställningen ”Bluddrarna, konsten att prata mycket utan att säga något”.

Så var det dags för budgetdebatt med två färgsidor, en rödgrön och en med flera nyanser av blått. Och så SPI, i mitten, fast till höger, fast utanför ändå och helt i avsaknad av budgetmedvetande.

Oppositionen har i stort plankat majoritetens åsikter om det finansiella läget. Genom ett indisk reptrick har man minskat finansutgifterna. Man investerar hela tiden hälften av vad majoriteten investerar. Som exempel två miljoner till Stationshuset där majoriteten lägger fyra miljoner. Frågan är om man bara tänkte renovera halva byggnaden?

Information till turisterna: ”Från västra sidan ser vi den vackra iordningställda stationsbyggnaden och från östra sidan ser vi hur den såg ut innan renoveringen”. Ett nytt sätt att spara på?

Kvarnbacken flyttar man över till NBAB. Då slipper man en tänkt investering på 15-20 miljoner och överlåter utgiften till det kommunala bostadsbolaget. Vilket innebär att de boende i Kungshall, med Nybros lägsta medelinkomster betalar. Medan välmående villaägare i Västeräng där Christina Davidson bor slipper undan. Men det är ju helt i linje med regeringens politik, ta från de fattiga och ge till de rika.

Så var det det här med SPI. De saknar helt och hållet varje antydan till budget. Men de är bra på att föreslå utgifter. Så hur deras demensboende skall finansieras står skrivit i stjärnorna. Det hjälpte inte med inspiration från Gustaf Frödings dikt om Erk och Maja som ville ha mycket, men inte visste hur de skulle betala. Där SPI till och med förärades en egen vers:

Kvarnbackens demensboende skall vi ha

Men ingen finansiering vi har som är bra

Och inget budgetförslag det är uppenbart

Nils du

Ann du

Var skall vi ta´t.
Även vänsterns Anders Svensson försökte få svar på frågan om hur SPI tänkte sig finansiera sina förslag och hur partiet ställde sig till satsningar på ungdomarna. Men möttes av tystnad.

Oppositionen skred dock till SPI:s hjälp och fokuserade sig på exemplet med demensboenden. Visst skall det byggas demensboende, men i budgeten har de inga pengar anslagna. Majoriteten räknar där emot med ett igångsättande 2013. Borgarna såg dock chansen att dra igång sin välkända argumentation från torgpropagandan för ett par år sedan. Tiden har dock sprungit ifrån dem och nu är det nya förutsättningar. Medan borgarna försökte vrida klockan tillbaka kunde deras kamrat i SPI lugnt sitta still på sin stol funderande på nästa ofinansierade utspel eller misskrediterande av motståndarna i nästa insändare. Högerkamraterna skötte ju fighten. Varför bekymra sig om sådana trivialiteter som budget och finansplan? För trots att Nils Duveborn sprider sin propaganda på torg och i tidningar om att varit den som tagit initiativet till ett demensboende så sa han inte ett ord när frågan var uppe i fullmäktige. Vilket hyckleri!
KD:s Sivert Hugosson har undertecknat borgarnas gemensamma budgetförslag, men driver ändå frågan ute på stan om den isbana som inte finns med i borgarnas budget. Så mycket var den borgerliga enigheten värd. KD hänger upp en stor valaffisch vid Sveavallen. När Hugosson får en fråga om man har bygglov för affischen så kallar han den för en banderoll. Nästa dag är den nedtagen. Även KD måste följa lagen.

Till sist, glad, men missnöjd fast glad ändå. Kompisen Hasse lämnade in ett medborgarförslag om en asfaltering av cykelstigen vid dagiset Humlan i Kungshall. Han fick både asfalt och belysning, det var han nöjd med. Men när han var på plats i fullmäktige togs beslutet utan diskussion och det tyckte han kändes lite torftigt. Något kunde väl ledarmötena kommenterat. Fast han fick ju sin asfalterade cykelstig. Och med belysning som bonus!

Därmed kunde ordförande Bernt Jonsson önska ledarmötena en trevlig sommar och välkomna åter i augusti.

Krönikör

Hans Dahlström

facebook Twitter Email