Kommunstyrelse och fullmäktige i maj

Det började med ett glömt USB

Så samlades åter de djupt tänkande politikerna i kommunstyrelsen. Egentligen skulle mötet inletts med en intern information, men ehuru ansvarig tjänsteman glömt minnet hemma fick ledamöterna en extra halvtimmespaus. Frågan är bara hur många politiker, som utan att kunna skylla på USB, glömt minnet hemma?

Vem betalar kostnaden för Kvarnbackens renovering?

Fru oppositionsrådet Davidson fick frågan om varför borgarna i sin alternativa budget föreslagit försäljning av Kvarnbacken till NBAB 2011 och samtidigt föreslagit en investering för projektering av samma äldreboende på i miljon 2013. Kan ju tyckas onödigt att investera i något man sålt två år tidigare. Svaret blev dock något luddigt.

Samtidigt undrades om det var en bra fördelningspolitik om de som bor i NBAB:s lägenheter i Kungshall med Nybros lägsta inkomster skall vara med och betala om och tillbyggnaden av Kvarnbacken, medan de mer välsituerade i exempelvis Västeräng, där fru oppositionsrådet Davidson själv bor, slipper den investeringen. Det något märkliga svaret blev att när kommunen gjorde de investeringarna så drabbar de skattebetalarna, men när NBAB gör de investeringarna så går de kostnaderna upp i en obestämd rök och drabbar ingen? Det skulle vara intressant att höra denna förklaring från vice ordförande vid nästa styrelsemöte i NBAB. Vice ordförande som råkar vara nämnda fru Davidson!

För övrigt så redovisade Folkhälsorådet sin verksamhet med ett professionellt material.

KSRR är kanske inte den mest trovärdiga sammanslutningen och diskussionen blev huruvida man skulle godkänna den reviderade förbundsordning. Vilket till slut dock gjordes. Däremot blev det tummen ner på KSRR:s förslag om ett utträde ur ”Avfall Sverige”. Det senare mest beroende på nonchalans när det gäller begärd förklaring om varför.

Och äldreboendets bekymmer även i fullmäktige.

Så fortsatte dagens överläggningar i fullmäktige. Denna gång med en utflykt till Sankt Sigfrids Byahus. Ett ställe som gärna ville visa upp sin verksamhet och med rätta kunde vara stolt över den.

Men det var inte slut med borgarnas synpunkter på äldrevården. Vid fullmäktige redogjorde ordförande för omsorgsnämnden herr Johnsson, för sanningen bakom statistiken på köer till särskilda boenden. Med all den pedagogiska kunskap som magister Johnsson tillägnat sig under en lång lärargärning gick han igenom alla siffrorna. Men som alla gånger hans företrädare försökt med samma sak så gick också han bet. Oppositionen hade stängt alla sinnen för lyssnande och malde på med samma gamla argument. Oppositionsrådet fru Davidson sade sig inte vara nöjd med att människor inte kom in på boendet så fort de kände behov av det och menade att Kalmar minsann hade betydligt kortare väntetider. Något som vid en senare kontroll visade sig vara en sanning med modifikation. Normala väntetiden i Kalmar är ungefär densamma som i Nybro, men kunde kortas om personen exempelvis kunde tänka sig att dela rum men en annan främmande boende. Ett flerrumsboende som Nybro tagit bort sedan flera år tillbaka.

Intressant i sammanhanget är dock att samtidigt som oppositionsrådet fru Davidson vill ha kortare köer, vilket då innebär fler platser på särskilda boenden, så finns det ingen sådan satsning i borgarnas investeringsbudget.
Då kan man fråga sig hur det skall gå till?

Herr kristdemokraten Hugosson ville gå ännu längre. Han vill ha 30 tomma lägenheter, under talets gång dock nedbantat till 15, som skulle finnas till hands om de skulle behövas. Normalt så kostar en sängplats på ett särskilt boende ungefär en halv miljon om året. Femton platser skulle alltså kosta 7.5 miljoner. Något som varken finns i borgarnas investeringsbudget i form av nybyggande eller i den driftbudget som herr kristdemokraten skrivit under. Nu menade herr Hugosson att kostnaden inte behövde bli så hög då personal inte skulle ingå annat än vid behov. Hur detta skulle skulle lösas rent praktiskt framgick dock inte. Kanske tänkte herr Hugosson ett litet utrymme i någon garderob där han kunde förvara personal att använda vid behov? Ungefär på samma sätt som man tar fram dammsugaren när det blir för mycket grus på mattan?

Förnuftet kom förvånansvärt nog från folkpartisten herr Karlsson. Han sa nog det många tänkte, att det blev pajkastning som vanligt i denna viktiga fråga.

Om den vinstgivande privatskolan

Den privata skolan Karl-Oskar var också uppe som en enkel fråga. Utan skolgård, utan matsal, utan gympasal och utan kemisal. Anpassad efter det antal elever som anses ekonomiskt lönsamt. Med möjlighet att avsluta experimentet om det inte ger den beräknade vinsten och därvid överlåta till kommunen att ta hand om de övergivna eleverna. Precis vad som händer i Täby till våren. Kan man då jämställa kostnaderna per elev mellan den kommunala skolan och med den privata. Lägre krav som gör privatskolorna till rena guldgruvorna för ägarna.

Oppositionsrådet fru Davidson menade att det var det regeringen hade bestämt och hon hade inte några synpunkter på det. Trots att man för i år räknar med att den kommunala skolan tappar minst två miljoner i intäkter som i stället hamnar hos privatskolan.

Däremot hade oppositionsrådet synpunkter på att den privata skolan inte hade någon skolgård till sina elever. Detta berodde på att kommunen inte hade bugat och bockat och upplåtit lokaler till den privata skolan, utan denna fick inhysas i en byggnad där eleverna fick dela skolgård med en mattpiskställning. Något ansvar för detta menade fru oppositionsrådet Davidson inte att privatskolan hade.

Applåd till Markus Lund

Det mesta av fullmäktiges tid denna afton upptogs av redovisningar. Först ut var Ungdomsrådet som här representerades av unge herr Oskar. En skärpt ung man som lugnt och sansat redogjorde för vad Ungdomsrådet sysslade med och som lika lugnt svarade på församlingens frågor utan att gå i några politiska fallgropar.

Nästa redogörelse svarade Individ- och Familj för. Dess fru ordförande Ann-Christine Quist-Karlsson kunde presentera ett bra resultat för den pågående verksamheten. Vid den följande frågestunden var det påfallande tyst hos den opposition som bär regeringens misslyckande på sina axlar. Här var det mer majoriteten som ställde frågorna. Det framkom en stor oro hos förvaltningen om vad de växande klyftorna i samhället skulle innebära för verksamhetens budget och hur mycket den förväntade växande utförsäkringen skulle påverka.

Ett något tacksammare område hade Kultur- och Fritid att redogöra för. Ordförande där är herr f.d kommunalrådet Markus Lund. Som sed är så brukar ledamöterna tackar för dessa redogörelser med en applåd. Något herr Lund noterade att det var första gången han vederfarits denna hedersbetygelse i fullmäktige. Det var nog otänkbart under hans tid som majoritetens företrädare.

Så gick det till i Nybro fullmäktige i maj nådens år 2010.

Samtidigt som 190.000 ungdomar var arbetslösa i Sverige, vilket herr regeringschefen Reinfeldt betecknade som ”en skapad synvilla”. Det är tydligen svårt för borgarna på alla nivåer att se sanningen.

Hans Dahlström

facebook Twitter Email