Kommentarer till Mikael Jörgenstam Sund Framtids påståenden

Kommentarer till Mikael Jörgenstam Sund Framtids påståenden

 

Under de senaste veckorna har en organisation i Nybro, Sund Framtid, publicerat ett antal påståenden som bakgrund till att de kräver att en folkomröstning skall hållas i Nybro kommun. Det senare har vi ingen anledning att kommentera med mer än att det finns möjlighet för vem som helst att väcka ett sådant initiativ. Men, när det gäller de påståenden som Sund Framtid kommunicerat förefaller det finns visst utrymmet för att klargöra sakläget. Detta svar har således endast den blygsamma ambitionen att klargöra sakläget för respektive påstående. Vi vill också poängtera att en framgångsrik politisk styrning sannolikt gynnas av en aktiv dialog med medborgarna.

 

För att tydliggöra våra svar väljer vi även att inkludera Sund Framtids skrivning. Denna text (kursiv) är kopierad i sin helhet från deras hemsida och är underskriven av:

För Sund framtid

Mikael Jörgenstam

Ordförande

 

Här följer våra svar på respektive punkt:

Namninsamlingen. Vi invånare i Nybro kommun kräver av våra folkvalda att en laglighetsprövning av punkten 1 och beslutande folkomröstning skall hållas i de övriga följande frågorna nedan:

Kommentar: Det föreligger inte någon möjlighet att kräva en beslutande folkomröstning. Man kan ta initiativ till en rådgivande folkomröstning, och om Kommunfullmäktige bifaller detta genomförs den.

1. Genomför omedelbart en laglighetsprövning för att fastställa huruvida Markus Lund verkligen kan agera som kommunalråd då adjungeringen kan anses vara alltför vitt omfattande och därmed kan falla under termen otillbörligt maktutövande.

Kommentar: Markus Lund är utsedd till Kommunstyrelsens ordförande av Kommunfullmäktige (KF) genom beslut i nämnda församling. Påståendet att Markus Lund är adjungerad är således felaktigt. I KF har Lund närvarorätt som alla andra därutöver har han yttranderätt men ej rätt att lägga förslag eller delta i beslut.

2. Att kommunfullmäktige omedelbart fastställer att endast ett kommunalråd skall behövas i vår kommun samt att denne måste finnas med bland de folkvalda på mandatperiodens valsedlar.

Kommentar: Hur den politiska strukturen skall se ut är ytterst ett beslut för KF. Att göra förändringar i nuvarande struktur är därmed långt ifrån någon omöjlighet. Det är således upp till de partier som vi var tid uppbär mandat i KF att fatta beslut i de frågor som väcks i denna församling.

3. Att kommunfullmäktige omedelbart upphäver beslutet om att höja politikernas arvoden då man samtidigt bedriver kraftiga besparingar gentemot kärnverksamhetens drift och underhåll samt att det kan anses jävigt då de som erhållit arvodena själva varit delaktiga i beslutet att höja de samma.

Kommentar: Även detta är ett beslut för KF. Värt att notera är att KF nyligen har fattat ett majoritetsbeslut i sakfrågan. Det är således upp till de partier som vi var tid uppbär mandat i KF att fatta beslut i de frågor som väcks i denna församling. När det gäller jävsfrågan finns det ingen anledning att kommentera detta innan överklagandet är avgjort.

4. Att kommunfullmäktige omedelbart ändrar tidigare beslut och kräver att minst 80 procent av kommunens helägda bolagsvinster skall återföras till kommunen samt att kommuninvånarna hädanefter betraktas såsom delägare i bolagen.

Kommentar: Kommuninvånarna är idag ägare (till 100 %) till en koncern bestående av inte mindre än 8 bolag

Nybro Kommunbolag AB (NKAB)

Nybro Brunn AB (ABNB)

Nybro Bostads AB (NBAB)

Nybro Elnät AB

Nybro Energi AB

Nybro Värmecentral AB

Fastigheter i Nybro AB

Transtorpsfastigheter AB

Koncernen kommer att ombildas i början av 2013, efter ordinarie bokslut för 2012. Syftet med detta är t.ex. att förbättra styrningen av koncernen samt att uppnå en bättre totalekonomi. I samband med bildandet av det nya moderbolaget i koncernen har KF beslutat om nya ägardirektiv. Ägardirektiven består i huvudsak av två delar, en generell del som gäller alla bolag och en bolagsspecifik. Ägardirektiven formulerar ägarens mål och direktiv till respektive bolag i koncernen. I ägardirektiven formuleras också hur upparbetade vinstmedel skall disponeras. I dagsläget har KF givit styrelsen för NKAB mandat att besluta hur dessa medel skall disponeras över tid.

Det är i och för sig möjligt för KF att besluta att 80 % av bolagsvinsterna skall återföras till kommunen. Ur vår synvinkel ser vi dock i huvudsak tre problem:

1. Utdelningsnivån är för hög och inverkar sannolikt negativt på dotterbolagens möjligheter att utveckla sina respektive verksamheter och därmed nå del mål som KF och deras respektive styrelse satt upp för densamma.

2. Vi kan inte finna något lagstöd för att plocka ut en såg hög andel i utdelning från NBAB:s resultat.

3. Idag går utdelningen till AB Nybro Brunn som äger de andra bolagen (exkl. NKAB). Utdelningen används till att betala räntan på de lån som ABNB upptagit för att kunna betala för aktierna i dotterbolagen. Utdelningen används således för att täcka kostnader för ägandet. Rent tekniskt är det givetvis möjligt att fördela pengarna någon annanstans. Rent ekonomiskt uppstår dock ett underskott, i ABNB, på ungefär motsvarande summa som då kommuninvånarna får tillföra ABNB på något sätt, antingen som aktieägartillskott eller köp av tjänst. Värt att notera är dock att skillnaden, i ett ekonomiskt perspektiv, är försumbar mellan att låta utdelningen stanna i moderbolaget eller att låta den gå in i kommunen. Dock torde resursutnyttjandet, allt annat lika, bli effektivare om moderbolagets styrelse har möjlighet att hantera frågan. I ett längre perspektiv är detta faktum något som sannolikt är värdeskapande för ägaren, dvs. för invånarna i Nybro kommun.
När det gäller punkt 3 ovan så härrör denna konstruktion från ombildandet av bolaget NIFAB, Nybro Industrifastigheter AB. Detta bolag omstrukturerades för ett tiotal år sedan i syfte att ta fram övervärden ur den kommunala koncernen. För att möjliggöra detta ombildades koncernen varpå dessa övervärden kunde synliggöras.

5. Att kommunfullmäktige garanterar att kompetenskraven kan anses tillgodosedda därigenom att varje röstande kommunfullmäktigeledamot skall ha minst 48 timmars förberedelsetid för varje enskild fråga samt möjlighet att debattera innehållet om vad som skall beslutas innan slutligt beslut får fattas vid gängse möte.

Kommentar: Detta uppnås redan idag. Vi har inte varit med om något fall där något ärende blivit kungjort senare än 48 timmar innan beslut. Om så ändå skulle bli fallet så är det upp till KF om man skall ta upp ärendet för beslut eller ej.

6. Att inga avgångsvederlag eller fallskärmsavtal betalas ut så länge kommunen eller berörda koncernbolag påvisar en ekonomisk förlust eller framlägger besparingskrav mot kärnverksamhetens drift och underhållskostnader.

Kommentar:  Vilka löner och andra förmåner som skall utbetalas till de anställda regleras i avtal i enlighet med de lagar, regler och praxis som råder på arbetsmarknaden. Det är dock inte omöjligt, men knappast okomplicerat eller fritt från komplikationer, för KF att säga upp de anställdas avtal. Det är således upp till de partier som vi var tid uppbär mandat i KF att fatta beslut i de frågor som väcks i denna församling.

När det gäller kommunens ekonomiska resultat, inkl. bolag, bör noteras att vi har haft överskott under ganska lång tid. Undantaget är 2008 då vi i vår sammanställda redovisning uppvisade ett underskott om 8,7 mkr. Motsvarande siffra för 2009 var ett överskott om 40,4 mkr medan överskottet för 2010 landade på 27,5 mkr. Nedan återfinns en sammanställning för den senaste 10-årsperioden.

 

Resultat, sammanställd redovisning exkl. elimineringar. Mkr

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

2011(p)

58,4 mkr

14,1 mkr

27,1 mkr

22,8 mkr

10,3 mkr

-8,7 mkr

40,4 mkr

27,5 mkr

20,52 mkr

7. Att inga investeringar skall genomföras så att kostnader härför avleder ifrån kommunens kärnverksamhet8. Att kommunen omedelbart häver och återkallar uppsägningar av nyckelpersonal inom vård och omsorg under 2012–2014 års budgetår.

Kommentar:  Kommunens intäkter härrör i huvudsak från tre kategorier

– skatter

– statsbidrag och utjämning

– taxor och avgifter

Från dessa intäkter tas de kostnader som kommunen har för sin verksamhet. Dessa kostnader kan enkelt indelas i två kategorier, drift och investeringar. Hur dessa fördelas styrs av ett regelverk. Med detta sagt skulle man, om man så önskar, kunna säga att alla kostnader avleder medel från kommunens kärnverksamhet. Möjligen blir detta synsätt något missvisande. Det är dock upp till var och en att göra en bedömning. Min uppfattning gällande investeringar är att vi skall

– ha en rimlig investeringsnivå utifrån gällande förutsättningar

– vårda och utveckla våra gemensamma tillgångar

– utifrån ekonomiska förutsättningar fortsätta att stärka vår attraktionskraft

 

 

9. Att samtliga skolnedläggningsbeslut omedelbart hävs och lärarnas behörighetsdokument omedelbart säkerställs så att utbildning kan ske utan störningsmoment av administrationen.

Kommentar: Det finns inga skolnedläggningsbeslut. Det finns således inget beslut att upphäva. När det gäller behörigheten (om införande av lärarlegitimation avses) och dokumentationen av densamma är det i detta skede främst en fråga för Skolverket.

10. Att inga vidare investeringsbeslut överstigande vad som krävs för att uppfylla lagstiftarens krav får fattas med mindre än att budgeten är i balans och inga vidare besparingsåtgärder föreligger vid tillfället för sagd budgetering.

Kommentar: En av få begränsningar/styrmedel som finns gällande kommunal ekonomisk hushållning är balanskravet. Detta innebär att om ett underskott uppstår skall detta återställas inom 3 år, dvs. motsvarande underskott måste presteras. Dessutom, om det finns synnerliga skäl, kan en kommun budgetera för tillfälliga underskott.

När det gäller investeringar så finns det inga begränsningsregler avseende detta mer än att kostnader skall bokföras på rätt sätt (se ovan). När det gäller investeringsnivån är det glädjande att konstatera att det råder en mycket bred politisk enighet om att vi skall, till den övervägande delen, finansiera investeringarna med egna medel. Detta innebär naturligtvis att investeringsvolymen måste minska relativt tidigare år. Därutöver är det värt att notera att Nybro kommuns räkenskaper har visat överskott under ganska många år. Undantaget är som sagt 2008, men detta underskott återställdes i enlighet med lagkraven.

 

Markus Lund kommunalråd                                         Peter Lilja  kommunalråd

 

 

 

facebook Twitter Email