Andra veckan i december och dags att tala allvar

Det har blåst ordentligt runt skolfrågorna. Barn -och Utbildning har tvingats att komma till skott och förklara för budgetberedningen hur man tänkt sig att klara den budget som har fått ett tillskott, men som har lite gammalt bagage att dras med. I budgetberedningen sitter: Markus Lund (S) ordförande, Peter Lilja (M) vice ordförande, Christina Davidson (C), Kaj Göransson (S), Mariann Karlsson (V). Ersättare: Mikael Svanström (S) (för M. Lund), Brith-Louise Fagerstrand (S) (för K. Göransson), Karin Heideman (M) (för P. Lilja), Jonny Andersson (KD) (för C. Davidson), John Green (MP) (för M. Karlsson). Dessa människor försöker alltså få ordning på kommunens ekonomi och har föreslagit den budget BUN har att röra sig med. Vilka förutsättningar har de då haft. Regeringen Reinfeldt/Borg har genomdrivit ett antal skattesänkningar för de som har arbete. Delvis på bekostnad av pensionärer, sjuka och arbetslösa. Genom att på detta sätt öka klyftorna mellan olika samhällsgrupper har man en teori om att det skall gynna hela samhället. Pensionärer skall jobba längre, sjukare skall bli friskare fortare och arbetslösa skall vara mer aktiva i sitt jobbsökande. En viss grupp pensionärer kan jobba längre, men det är svårt att se att en gruvarbetare skall orka jobba i gruvan till 75. Eller en undersköterska på ett äldreboende med utsliten rygg efter allt bärande skall klara av att jobba efter 65. Att sjuka skulle vara sjukskrivna längre än nödvändigt är nog ovanligt. Det måste röra sig om en liten del, de flesta vill nog börja jobba så fort som möjligt. Så har vi då de arbetslösa. Det finns två viktiga faktorer, 1. Det måste finns jobb. 2. Utbildning skall passa för jobbet. Tittar man på det sistnämnda så har Reinfeldt/Borg drastiskt minskat möjligheterna till fortsatt utbildning för vuxna. Men huvudproblemet är jobben som inte finns. Sverige är ett mycket exportberoende land. När flera av våra viktigaste exportländer har ekonomiska problem så handlar de mindre. Får vi inte sälja våra varor så ökar arbetslösheten, i nuläget beräknas den till runt 8%. Den kan stiga ytterligare en tid framöver. Vi som har varit med ett tag vet att det är så det fungerar, perioder med högkonjunkturer varvas med lågkonjunkturer. Det är här Reinfeldt/Borgs teorier spricker, de bygger nämligen på en konstant låg arbetslöshet på cirka 2-3%. När arbetsmarknaden skriker efter folk kan det s.k. jobbskatteavdraget fungera. Då kan till och med gamla och lytta bli attraktiva. Eller som på 60-talet när arbetsförmedlingarna öppnade
kontor i Grekland och forna Jugoslavien för att den inhemska arbetskraften inte räckte till. Men det läget har vi inte i nu. Idag betalar de som arbetar mindre i skatt och samtidigt som färre arbetar, därmed blir det mindre i skattkistan. Det kompenseras genom en mindre skatteväxling till kommuner och landsting. Alltså mindre i förhållande till alla de uppgifter Reinfeldt/Borg ålägger kommuner och landsting. Det blir alltså mindre pengar till kommunerna och det drabbar också Nybro kommun. Därför tvingas budgetberedningen att beordra vård, skola och omsorg att sköta verksamheten för mindre pengar. De sektorerna använder cirka 80% av kassan och det är där besparingar får effekt. Alternativet är att stänga bibliotek, slopa all kultur och fritidsverksamhet, sluta sanda och underhålla vägarna och låta kommunens fastigheter förfalla o.s.v. Vem vill sedan flytta till kommunen? – Man kan säga att när man skäller på BUN för att man flyttar några årskullar från Alsterbro till centrum, så skjuter man budbäraren. Ilskan borde i stället vändas mot regeringen Reinfeldt/Borg, där bland annat
Christina Davidsons centerpartister sitter. Sedan kan de arbetande Alsterbroborna öppna sin plånbok och titta på de där extra hundralapparna som det s.k. jobbskatteavdraget gett och fråga sig om det var värt en flyttning av högstadieeleverna till Nybro centrum.

För övrigt har jag stort förtroende för Håkan Juholt. Träffa honom 17 december kl.10.00 på Flanaden i Oskarshamn.

Hans Dahlström

facebook Twitter Email